Köksfläkt kapacitet

Så räknar du ut ett riktvärde för kapaciteten

Innan du jämför fläktmodeller är det värt att ha ett eget riktvärde att utgå från, i stället för att bara lita på det första m³/h-talet du ser i en produktbeskrivning. Utgångspunkten är hur många gånger per timme luften i köket behöver bytas ut, en så kallad luftväxling, där en tumregel som ofta nämns i branschen ligger på omkring 10–12 gånger per timme. Ta reda på kökets volym genom att mäta längd, bredd och takhöjd och multiplicera dem med varandra, multiplicera sedan resultatet med luftväxlingstalet för att få fram hur många kubikmeter luft per timme, m³/h, fläkten bör klara.

Ett kök på 3,5 gånger 2,5 meter med normal takhöjd på 2,4 meter ger en volym på 3,5 × 2,5 × 2,4 = 21 kubikmeter. Multiplicerat med 10–12 gånger i timmen landar behovet på mellan 210 och 252 m³/h, vilket i praktiken betyder att en fläkt med minst 250 m³/h är rimligt att sikta på för det köket. Ett större eller öppet kök ger naturligtvis ett betydligt högre tal, eftersom volymen som ska bytas ut är större.

Räkna gärna igenom kalkylen för just ditt eget kök innan du jämför modeller – ju större rum, desto större blir spannet mellan lägsta och högsta rekommenderade kapacitet. Öppen planlösning mot till exempel vardagsrum ökar den effektiva volymen och därmed behovet ytterligare.

Kanalmotståndet äter upp kapacitet

Den angivna kapaciteten på en fläkt gäller sällan i praktiken, eftersom luften också möter motstånd på vägen ut genom ventilationskanalen. Varje extra meter kanal kan enligt tekniska genomgångar minska det verkliga luftflödet med ungefär 5 till 10 procent, och varje 90-graders böj kan reducera flödet med upp till 15 procent. Ett för smalt rör ger också högre motstånd, och en diameter på minst 125 millimeter brukar rekommenderas som minimum. Backspjäll och galler är nödvändiga för att förhindra kallras men bidrar också till motståndet. Har du en längre kanalsträcka med flera böjar är det klokt att lägga till omkring 100 till 150 m³/h extra i kapacitetsbehov för att kompensera.

Räkneexempel med kanalmotstånd

Fortsätter vi med exempelköket ovan, där grundbehovet landade på ungefär 250 m³/h, men lägger till att kanalen har två böjar och sträcker sig tre meter, bör du räkna med att lägga till omkring 150 m³/h för motståndet. Totalt landar då det verkliga behovet på minst 400 m³/h för att fläkten faktiskt ska prestera det du räknat ut att köket behöver. Det är alltså inte bara rummets volym som avgör vilken fläkt du bör välja, utan även hur ventilationskanalen är dragen.

Kanalansluten eller kolfilter – två helt olika lösningar

Utöver placeringen skiljer sig fläktar åt i hur de faktiskt blir av med matoset, och det påverkar också vilken kapacitet som är realistisk att räkna med. En kanalansluten fläkt leder ut luften genom en kanal i vägg eller tak. Hit hör vägghängda skorstensmodeller, underbyggda fläktar under ett överskåp, integrerade fläktar dolda i skåpstommen, takintegrerade fläktar och bänkfläktar (downdraft) som fälls upp vid en köksö. Den här gruppen klarar generellt högre kapacitet, eftersom luften faktiskt lämnar bostaden i stället för att renas och återföras.

En kolfilterfläkt med recirkulation passar i stället där ingen kanal finns eller går att dra, till exempel i vissa lägenheter. Luften renas genom ett aktivt kolfilter och förs tillbaka till köket, vilket normalt ger en lägre effektiv kapacitet än en kanalansluten fläkt av motsvarande storlek, och kräver att filtret byts regelbundet för att inte tappa i prestanda. Läs mer om skillnaden i vår guide om kolfilterfläkt.

Vilken lösning som är bäst avgörs i praktiken av om bostaden har en fungerande frånluftskanal. Jämför alltid angiven kapacitet för den specifika modell du överväger hos Bosch Homes köpguide för spisfläkt, den varierar mellan tillverkare inom samma fläkttyp.

Läs mer